Nosaktivetet för hund – lär hunden spåra

Nosaktivetet för hund – lär hunden spåra

Hundens nos är helt otrolig. Vill du låta hunden göra något av det naturligaste som finns? Låt den spåra! Här går vi igenom två vanliga spårtyper och hur du kommer igång.
Olika typer av balansbollar Läsning Nosaktivetet för hund – lär hunden spåra 5 minuter Nästa Hundens ursprung

Hundens nos är helt otrolig. Deras vilda förfäder ägnade antagligen dagar och åt att söka och spåra, de som var bäst på detta överlevde. Idag får hunden spåra kriminella på flykt och människors bortsprungna hundar. I denna artikel utforskar vi några olika sorters spår; nosövningar där doften ligger på marken och kan följas långa sträckor till ett mål.

Lär hunden spåra doft på marken med ett mål

Personspår

Oj, det här är en bred grupp av spårövningar. Det de har gemensamt är att hunden följer spårdoften av en människa, något många hundar är spontant intresserade av - speciellt om de får spåra någon de känner.

Svenska Brukshundsklubben har bruksprov där en av tävlingsgrenarna är just personspår. Det går ut på att hunden, iförd en lång spårlina, ska följa ett spår efter en människa. Spåret ska följas noga och hunden ska kunna markera så kallade spårpinnar som läggs ut i spåret. Man kan såklart även aktivera sin hund med personspår utan att ha tävlingsambitioner, vilket också lämnar mer utrymme för vad man kan hitta på i spårläggandet.

När du ska börja med personspår finns det många sätt att ta sig ann uppgiften.

Ett sätt är att förbreda lite av hundens bästa godis och ge sig ut i naturen. Hunden ska inte se när du lägger spåret, den är såklart inte dummare än att den kan fuska.

Börja spåret genom att sparka upp lite jord med skon och markera din spårstart.

Lägg lite godis på marken där spåret startar. Därefter går du med tunga steg ut i naturen, ca 20-50 meter rakt fram eller i en mycket lätt böj. Lägg lite godis i dina fotsteg. Först ofta, sedan allt mer sällan.

I slutet av spåret ställer du en burk med massor av gott godis - med lock på. Gå bort från spåret utan att gå närmare än 50 m från ditt utlagda spår.

Vänta sedan en liten stund, allt från 5 - 30 minuter i början och sätt på din hund en sele och en spårlina på ca 10 meter. Visa hunden spårstarten på ett entusiastiskt sätt, "wow, kolla! godis på marken!") Låt hunden äta godisarna och se om den hittar fler. Hjälp den annars i början att förstå att den ska leta efter fler. I slutet berömmer du hunden supermycket och ger den skatten från godisburken.

Upprepa övningen och lägg färre och färre godisar i spåret efter hand som hunden känns säker på övningen. Tillslut har du bara dina fotsteg och godis i burken. Gå gärna en kurs hos en välutbildad och erfaren instruktör för att undvika vanliga nybörjarmisstag.

Viltspår

Den här spårtypen kallas även blodspår. Här följs doften av en viltklöv (skank) och blod som droppas i marken. Dessutom finns i praktiken även spårläggarens doft med i spåret. Viltspår fanns ursprungligen för att träna hundar till eftersök av skadeskjutet och trafikskadat vilt, men är idag en populär aktiveringsform för många olika hundar. Provens officiella syfte är dock fortfarande att bedöma om hunden är lämplig för partiskt arbete med eftersök.

När man tränar för prov finns vissa regler och stegringar man ska ta sig igenom. Till exempel dras spåret i olika terräng, man lägger vinklar, gör luriga återgångar och hundarna skottprövas. De prov som arrangeras delas in i anlagsklass där man kan bli godkänd/inte godkänd och öppenklass där 1/2/3epris står på spel.

Man kan till exempel göra såhär för att börja med blodspår

Införskaffa sele och spårlina på ca 10 meter. Till spåret behöver du en viltklöv från t.ex. rådjur/hjort, livsmedelsgodkänt blod, tillstånd från markägare att lägga spår och många snitslar.

Börja med att låta din hund bekanta sig med klöven hemma i vanlig miljö. Finns det ett naturligt intresse behöver du inte göra mer än att bara låta den lukta och leka lite. Tycker hunden däremot att klöven är ointressant eller till och med läskig behöver du först koppla ihop klöven till gott godis och busiga lekstunder. Se till att klöven är guld värd så blir spåret roligare!

Ut i naturen!

Gå sedan ut i naturen utan din hund. Ha gärna din klöv på ett lite längre snöre och ditt blod i en sportflaska som droppar lagom mycket. Låt klöven släpa längst bak, håll flaskan strax bakom dig med droppkorken snett uppåt (så du kan luta den nedåt och droppa) och sen ger du dig av mot ett utsett riktmärke.

Droppa ordentligt med blod i början för att väcka intresse och sedan varje gång du sätter ner din ena fot. Börja med ett spår på 20-50 meter som går rakt fram, snitsla var du har gått. Knyt fast klöven i slutet så inget djur tar den.

Vänta ca 30 minuter och visa sedan hunden spårstarten med stor entusiasm; "Wow, här har det hänt nått!". Låt hunden spåra själv och håll dig bakom hunden. Din roll är att inte vara i vägen, bara njut av att se hunden spåra. Beröm hunden mycket när den hittar sin klöv. Se om den vill leka lite eller bära sin klöv.

Hundar som inte är exalterade över klöven kan behöva extra belöning i spårslutet.

När det första spåret går bra kan du fortsätta att länga spåret och lägga till svängar. Gå gärna en kurs hos en välutbildad och erfaren instruktör för att undvika vanliga nybörjarmisstag.