Vad säger lagen om sällskapsfåglar?

Vad säger lagen om sällskapsfåglar?

I Sverige har vi en väl utvecklad djurskyddslag som reglerar vad vi får och inte får göra med våra sällskapsdjur samt hur de ska hållas för att må bra. Lagen beskriver allt ifrån hur stor buren måsten vara till hur djurets levnadsmiljö ska se ut.
5 anledningar att skaffa en större fågelbur Läsning Vad säger lagen om sällskapsfåglar? 7 minuter Nästa Fjäderplockning

I det svenska jordbruksverkets föreskrifter (L80) går det att läsa om hur dessa regler och riktlinjer ser ut. I denna artikel kan du läsa om de mest grundläggande bestämmelserna kring våra sällskapsfåglar. Många delar i lagen kan kännas svåra att tolka och förstå. Nedan är några exempel på paragrafer samt förklaringar av dessa.

Ska fåglar hållas ensamma eller tillsammans?

1§ ”sällskapsfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i grupp i ett gemensamt förvaringsutrymme. Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera individer som tillhör samma art eller släkte. Första stycket gäller inte om fåglarnas behov av att vara tillsammans med andra fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.” (SJVFS 2019:15, L80, KAP 6, 1§)

Detta kan ses som något av en gråzon i lagen. För att på ett bra sätt kunna tolka lagen bör man därför först se till artens specifika sociala behov. För en undulat till exempel är det naturliga att spendera all vaken tid med den utvalda partners och flocken. För undulaten är verbal kommunikation och intim kontakt så som fjäderputsning mycket viktig. För att tidsmässigt kunna ersätta en fågelkompis bör ägaren därmed spendera minst 10 timmar av den vakna tiden med fågeln. Oavsett hur mycket tid man kan spendera med fågeln är det dock svårt att ersätta det intima samt kommunikationsbiten. Det bör därmed anses vara oenigt med djurskyddslagen att hålla fåglar själva i de allra flesta fall. Mer om detta kan du läsa i ”behöver min fågel en kompis

Begränsning av flygförmåga

2 § ”Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om
1.fågeln är över ett år gammal,
2.fågeln inte kan tränas att använda flygsele,
3.begränsningen utförs genom vingtrimning, och
4.vingtrimningen bara sker en gång om året. Vingtrimning ska ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har god stabilitet och tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försöker flyga.”

Det är alltså helt olagligt att vingklippa en fågel som är under 1 år gammal, under alla omständigheter. Fågeln får enbart vingklippas milt EN gång om året OM det är fullständigt omöjligt att träna fågeln till att använda sele. Vad räknas då som fullständigt omöjligt? De absolut flesta tamfåglar går att träna till att använda sele. Det handlar enbart om tålamod, tid och korrekt träning, egentligen skiljer det sig inte särskilt mycket ifrån att träna en hund till att använda sele. En fågel som är vingklippt på det sätt som är enligt med djurskyddslagen kan fortfarande få lyft med luft/vind under vingarna och bör därför ändå inte tas ut utomhus utan att befinna sig i en transportbur. Ett bättre alternativ för säkerhet samt fågelns mentala och fysiska hälsa vore därför att enbart ta ut fågeln utomhus i en transportbur om fågeln ännu inte lärt sig acceptera sele. Här på Zoogiganten har vi dessutom en utomhusvoljär till allmänhetens förfogande där alla fågelägare kan släppa ut sina sällskapsfåglar för att tillåta dem utevistelse.

Uppmatning av fågelungar

4 § ”En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel. Handmatning får endast ske om de vuxna fåglarna inte matar ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna.”

Det är alltså inte tillåtet att ta fågelungar ifrån föräldradjuren för att själv handmata dem så länge det inte är så att föräldrarna uppenbart orsakar ungarna fysisk skada.


Utrymmen

Det finns minimått som ska följas vid hållande av sällskapsfåglar. Nedan visas en förenklad version av tabellen som går att finna i jordbruksverkets föreskrifter. Måtten är alltså minimått, det vill säga den minsta lagliga ytan en fågel (eller två) får hållas på. Det spelar ingen roll om fågeln vistas utanför buren mycket, om dörren alltid står öppen eller om fågeln bara sover i buren. Eftersom att fåglarna bör hållas i par är måtten anpassade efter två fåglar. Måtten får dock fortfarande inte vara mindre om det bara gäller en fågel.

Bottenmaterial
8§ Bottnen i burar till marklevande sällskapsfåglar ska vara täckt med strömedel.

Inredning
9 § Sällskapsfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar.

10 § Sällskapsfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

11 § Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste.

15 § ”Badande sällskapsfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.

Vad är då en för sysselsättning berikad miljö? Ja, det skiljer sig lite mellan arterna. Fåglar av arter som är gjorda för att gnaga ska ha tillgång till gnagmaterial, till exempel pinnar och diverse leksaker. Marklevande arter som naturligt sprätter ska ha strömaterial på botten av buren att sprätta runt i. vad gäller sittpinnar kan du med fördel använda pinnar av olika tjocklek och grovhet då det är det mest naturliga för fågeln samt bidrager till en bra benställning och naturlig nedslipning av klor.

Klimat
16 § Sällskapsfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Sällskapsfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0°C.

Det går alltså bra att hålla fåglar i voljärer utomhus året runt så länge de har tillgång till ett utrymme som aldrig går under 0 grader. Fåglar som ska hållas utomhus ska succesivt vänjas in vid lägre temperaturer och bör därför flyttas ut på sommaren för att med tiden vänja sig vid den sjunkande temperaturen.

Foder
18 § Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret. Sällskapsfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Prydnadsfjäderfä som hålls utomhus eller i byggnad där temperaturen understiger 0 grader ska ges ljummet dricksvatten minst två gånger dagligen.

Detta var några av de lagar och bestämmelser kring fåglar som det ofta dyker upp frågor kring. Mer om den svenska djurskyddslagen och dess bestämmelser kan du läsa på om i Jordbruksverkets författningar.