Dabbager är intressanta och relativt vanligt förekommande inom terrariehobbyn. De utgör ett bra alternativ för den som söker något av lämplig storlek med lite mer färg. Detta vackra släkte av ödlor är uppdelat i en rad olika arter, varierande i både färg, storlek och utbredning. Den Marockanska dabbagamen (Uromastyx nigriventris) är den absolut vanligaste i fångenskap. Den finns naturligt, som namnet antyder, i Marocko och Saharaöknen. Juveniler är brungrå i färgen med icke symmetriskt utplacerade fläckar. Efter några år allt eftersom ödlan växer börjar de vuxna färgerna framträda. Dessa varierar mellan olika individer, allt från brandorange eller limegrön, till melerande i olika toner av samma färgskala.
Dabbagamer är likt de flesta reptiler solitära. De umgås inte med artfränder mer än vid parning och då är det mer eller mindre strid på upptåg. De bör därför hållas ensamma. Enligt det svenska jordbruksverket är minsta lagliga yta för en fullvuxen dabbagam 0,9kvm (60x150cm).
Dessa djur är mycket fuktkänsliga och ska enligt jordbruksverket leva i ett terrarium anpassat efter artens behov, med andra ord; mycket torrt. Det bör inte finnas någon vattenskål i terrariet, detta skulle höja luftfuktigheten för mycket samt kunna orsaka grav munröta, svansröta och i värsta fall död. Däremot är det bra om det finnas en fuktgrotta tillgänglig så att agamen själv kan välja att uppsöka fukt vid behov. Substratet ska vara hårt packat men grävbart. Enklaste sättet att skapa detta är genom att blanda sand och torv. Terrariet ska vara inrett på så vis att dabbagamen har möjlighet att både gräva tunnlar och klättra. En frisk individ behöver aldrig badas vid öms, ett normalt öms kan naturligt ta flera veckor innan det är helt färdigt. Dock är det viktigt att hålla ett extra öga på svansen så att flera lager öms inte byggs upp vilket skulle kväva blodflödet i den levande vävnaden under.
Dessa ödlor är extrema soldyrkare och kräver ovanligt höga temperaturer för en väl fungerande metabolism. Det krävs stark belysning och tillgång till olika temperaturnivåer som varierar mellan 24 och 55 grader Celsius. UV-ljus ovanför solplatsen är mycket viktigt för både utfärgning och för att undvika utveckling av MBD (Metabolic bone disease).
Dabbagamer är herbivor och är därmed en av få reptiler som livnär sig uteslutande på vegetabilisk föda. Exempel på mat som bör utgöra större delen av kosten är följande:
- Endivesallat
- Maskrosblad
- Frisésallat
- Olika slag av plocksallat och sallatcikoria
- Escarolsallad
De dagliga födoämnena kan kombineras med en variation av kompletterande födoämnen vilka utgör cirka 20 % av den dagliga kosten. Exempel på sådana följer:
- Morot (rot och blast)
- Squash
- Rucola
- Maskrosblommor, hibiskus och ringblommor
- Gröna bönor och ärtor
- Klöverblad
- Bladspenat
- Mangold
Utöver det färska fodret kan du ge en torrfoder bestående av tex gula, röda och gröna linser, gul hirsskalade solros- och pumpafrön, alfalfafrö, mungbönor och torkat foder för herbivora sköldpaddor. Torrfoderblandningen kan ges på fri tillgång om dabbagamen är i bra form och äter färskfoderblandningen. Om dabbagamen istället föredrar torrfoderblandningen snarare än färskfodret bör torrfoderblandningen endast ges några gånger i veckan.
Med hänsyn till foder- och miljökrav är dabbagamer något mer svårskötta än andra vanligare arter. Dabbagamer är lättstressade och påverkas ofta mycket av förändringar och hantering. Hantering av människor medför stress vilket kan bidra till aggressivitet, apati eller matvägran. Låt dock inte detta avskräcka dig. Med rätt skötsel är dabbagamen ett utmärkt husdjur med ett unikt utseende och beteende.
